besviken.

Somliga straffar gud fort? Ja möjligheten finns faktiskt.
Gårdagen blev som alltid inte som planerat. Tyvärr denna gången åt det negativa hållet.
Finns inte så mycket att säga om det, vet inte hur jag känner mig egentligen.
En del av mig skakar det av mig, en annan spekulerar och funderar över det som hände.
Eller borde jag säga inte hände?
Det värsta är, att jag, vid sådana här tillfällen märker hur mycket jag bryr mig, obehaglig tanke.
För det finns inte något att bry sig om egentligen, det finns falskhet och prestige.
Jag behöver inget av det.

när mina fingrar inte känner mer,
när mina ögon inte längre ser,
när livet vänder,
ska jag ännu be,
come give me love.


....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0