3 januari

Hej min kära blogg, ibland så kommer lusten att skriva så där väldigt plötsligt, och just nu är ett sånt tillfälle. Är det inte märkligt hur livet är, ena dagen är allting perfekt och en annan så känns allt mest hopplöst. Alla har vi våra ups and downs, vissa har fler än andra, på båda hållen.
Under året som har gått så har jag kommit underfund med många saker, det känns som jag någosnstans har hittat mig själv, hur jag är om person, och hur jag vill vara. Jag har lärt mig av tidigare misstag angående relationer mellan mig och mina vänner. Uppskatta dina vänner, hylla dom till himlen även när dom som minst förtjänar det, men var ärlig mot dem och led dom inte in på fel spår livet även om det skulle gynna dig själv. Ta vara på de vänner som verkligen älskar dig, de som ställer upp för dig vad det än kostar dem. Jag har upptäckt många nya vänner under min vistelse på Sundsgymnasiet, och inte minst har jag märkt vem som egentligen är äkta vänner och vem som inte är det. Jag har så många vänner som inte uppskattar någon annan dem själva, det gör ont i mitt hjärta när jag ser dem. Jag tycker så synd om dem. De säger att det älskar sina vänner, älskar? De vet inte ens vad kärlek är, för den världen som dem lever i, där existerar ingen äkta kärlek. Att älska är något djupt och jag tror det finns få personer här i livet som jag verkligen älskar från djupet av mitt hjärta. Dessa kärlekslösa vänner som jag har, de älskar och hatar väldigt mycket. De säger att det älskar för att de har ett stort hjärta och många fina vänner. De säger att de hatar för att de är "egna" och vågar stå för vad de tycker, vågar sticka ut ur mängden. Man älskar inte vänner som man städnigt sårar, du älskar inte en vän om det alltid är den som hör av sig till dig, som alltid ringer och frågar hur man mår. Det är inte äkta kärlek. Man har inte en stark personlighet för att man säger att man hatar andra, man är bara feg och osäker. Att säga högt hur äcklig eller ful en person är, är inte modigt. Det är bara omoget och ett desperat försök för att få sig själv att känna sig starkare.
Så alla ni där ute som är mina vänner och ovänner, tänk på livets värde. Behandla din vänner som om de vore gjorde av porslin. Såra dem aldrig, var alltid ärlig för i slutändan så är det bara du som vinner på det.

Är du min vän? Ta min hand, för vi ska på samma håll.


Kommentarer
Postat av: Denise

Kloka tankar min vän!

2012-01-04 @ 00:33:25
Postat av: Annika

Jag finns alltid!

2012-01-11 @ 00:08:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0